This website uses cookies to ensure you get the best experience on our website. By using this site, you agree that we may store and access cookies on your device. More info

3D print material comparison

This page is unfortunately only available in Swedish at the moment. The content will be translated into English as soon as possible.

 

Filament till FFF 3D-skrivare är ofta plastbaserade. Plast/polymerer är ett omfattande område. Det finns många olika sorter, varianter och kombinationer. Olika polymerer lämpar sig för olika ändamål och förutsättningarna kan variera. Här har vi sammanställt en lista av de vanligaste förekommande 3D-filamenten. Komplettera gärna med denna artikel från Naturskyddsföreningen (extern länk) som fördjupning i ämnet.

ABS

  • Oljebaserad
  • Smälter vid lite högre temperatur än PLA
  • Bättre val för varmare applikationer
  • Mjukare än PLA och därmed "seg"
  • Svagare än nylon
  • Kräver 3D-skrivare med uppvärmd byggplatta
  • Lämpligt material för byggplatta: Polyamid-tejp (även kallat Kapton tejp)
  • Se exempel här

PLA

  • Stärkelsebaserad (majs / växter / mjölk etc.)
  • Miljövänligare
    • Från en förnybar resurs
    • Kan material- eller energiåtervinnas som vanligt skräp
  • Smälter vid en lägre temperatur än ABS 
  • Styv och marginellt sprödare än ABS
  • Formstyv och har inte samma "warping" problem som ABS.
  • Tål ej långvarig exponering mot vatten
  • Lämpligt material för byggplatta: Akrylplatta (Plexiglas), vanligt försterglas samt valfria ytor som täcks med blå maskeringstejp.
  • Se exempel här

PVA

  • Vattenlöslig plast, tål ej exponering mot vatten
  • Möjligt användningsområde som stödmaterial för mer komplexa utskrifter
  • Kan vara besvärlig att arbeta med - luftfuktigheten kan vara tillräckligt för att tråden skall försvagas
  • Lämpligt material för byggplatta: Polyamid-tejp (även kallat Kapton tejp)
  • Se exempel här

Nylon

  • Syntetfiberförstärkt polymer (oljebaserad)
  • Stark och flexibel
  • Slittålig och kan användas för krävande tillämpningar
  • Lämpligt material för byggplatta: Blå maskeringstejp, träfaner, Garolite, perforerade elektronikkretskort.
  • Se exempel här

Råd för 3D-printing

Få bästa vidhäftning mot byggplattan

Ett av de vanligaste öonskade fenomen vid 3D-printing är att modellen viker sig och lossnar från byggplattan. Nedan följer några några goda råd för att få bästa resultat vid 3D-utskrift. 

  • Helt vågrät platta - Se till att byggplattan är så vågrät som möjligt genom att ändra på justerskruvarna under byggplattan samtidigt som 3D-printhuvudet för hand förs fram och tillbaka i sid- och djupled. Utför detta moment med plattan så nära som möjligt 3D-printspetsen. Håll ögonhöjden samma som byggplattan och se ljusspalten som bildas mellan spets och byggplatta.

  • 0,1 mm spalt - När plattan är vågrätt se till att avståndet mellan byggytan och printspetsen är 0,1 mm (+- 0,05 mm). Det gör att plasten pressas ut mot byggplattan och får en stor vidhäftning när det kommer ut från printspetsen. Ett för stort avstånd innebär att strängen får en svagare vidhäftning eller rentav ligger löst på plattan. Ett mindre avstånd kan innebära att 3D-printspetsens motor inte orkar pressa ut plast alls vilket resulterar i att tråden stannar och inte matast ut på resterande 3D-utskrift.

  • Planhet - Det är viktigt att byggytan är helt plan så att man får samma avstånd mellan byggyta och spets överallt på plattan. Om en platta råkar vara något böjd (konkav eller konvex) brukar man lätt kunna rätta till det genom att t.ex. slipa den med sandpapper på ett plant underlag. Fäst sandpapper på t.ex. en tjock och plan glasskiva som är minst dubbel så stor som byggplattan. Se till att slipsidan pekar uppåt och sätt fast pappret med t.ex. limsprej. Lägg sedan byggplattan mot sandpappret och för den fram och tillbaka i oscilerande rörelser tills plattan är plan. Man kan använda en vanlig stållinjal för att kontrollera att plattan blir perfekt plan.

  • Raft - I vissa fall kan det vara fördelaktigt att göra utskriften med s.k. "raft" som bottenlager. Detta ställer man in i 3D-printprogrammet och innebär att 3D-skrivarhuvudet först bygger upp ett bottenlager som liknar en matta eller flotte. Detta sker med en relativ låg hastighet och ökad plastextrudering så att vidhäftningen blir så stark som möjlig. 3D-modellen skrivs sedan ovanpå raft-lagret och är utformad så att den lätt kan rivas loss från modellen när utskriften är klar. 

  • Kantremsor och musöron - I de flesta 3D-printprogram kan man ställa in att en tunn remsa infogas i botten av 3D-modellen i samband med de första få lagren. Denna remsa kallas för "brim" (hattbrätte) och ökar anläggningsytan just vid ytterkonturen av 3D-modellen mot byggplattan. Då den är tunn kan man efter utskrift lätt skära bort den med en kniv. Ett annat sätt fästa modellen bättre mot byggytan är att lägga små platta myntformade cylindrar längst ner i 3D-modellens hörn. I likhet med brim ökar dessa modellens anläggningsyta.

  • Ren - Det är mycket viktigt att byggytan är helt fri från damm, fett eller olja. Ta för vana att putsa ytan med en duk som man fuktar i sprit eller aceton.

  • Rätt ytmaterial - Beroende på vilken typ av plast man skriver ut med är det viktigt att man väljer rätt typ av underlag för byggplattan så att den smälta plasten kan fästa väl mod den. Se listan ovan i detta dokument för vilken lämplyg yta som olika plaster skall byggas mot.

  • Lim - Man kan applicera lim på byggplattan före 3D-utskrift vilket gör att modellen sitter hårdare (se denna länk). Ett vedertaget sätt att limma modeller mot plattan är att blanda några spillbitar av den plasten man printar med i ett lösningsmedel. Detta kan strykas tunnt med en pensel på ytan och ökar därmed vidhäftningen när man skriver ut.

  • Varm - Uppvärmning av byggplattan är för flera plasttyper en nödvändighet för att åstadkomma en mer stabil 3D-utskrift. Detta gäller särskilt ABS-plast men även PLA-plast kan hålla sig bättre på plattan om den är varm. 110 grader Celsius brukar användas för ABS och 50 grader Celsius för PLA-plast.